Jag lägger upp bilden nu så får jag det avklarat:Att mitt knä idag är lite mer färggrannt än vanligt kommer sig av ett möte med isen. Vatten har som vi alla känner till en fast form, den fasta formen är betydligt mindre vänlig mot knän än den flytande formen. Det hela kommer sig av att vattnet såhär års växlar mellan fast och flytande form. Det ger vattenpölarna ett buckligt utseende och en väldigt hal yta. Jag cyklar normalt som en galning, men de här dagarna har jag krypit fram för att försöka undvika ovanstående resultat. Det hjälpte inte. Smala däck mot Spårig is var mig övermäktigt. Nya friska tag i morgon, men jag ska nog köra en omväg för att slippa åka under norrstrandsviadukten.
Jag stötte på ett hinder idag. Jag hade ju tänkt åka tåg från DC ut till kusten. Men, Fantastiska Maria på resia här i karlstad ringde och berättade att det enligt hennes uppgifter inte gick att ta tåg på Amtrak. Det är lite bisarrt att det inte är några problem att få med sig en cykel på planet men att det verkar omöjligt att få med det på tåget. Jag ska kolla om dessa uppgifter stämmer. Det vore ju skit om jag inte kunde ta mig ut till kusten när jag tagit mig ända dit. Det går att flyga, men det skulle kosta över 3000 kronor. Snåltarmen skriker lite. Någon som har åkt buss i USA som har en uppfattning om det skulle kunna gå att plocka med en cykel så får ni gärna höra av er. Ett lite tråkigare alternativ men som skulle lösa det här problemet är ju att börja resan i DC. Fortfarande skitlångt att cykla men inte riktigt samma grej som att cykla från den faktiska kusten till den andra faktiska kusten.
Många har nappat på idén att cykla klarälvsbanan med Uttramparen så jag har spikat den 14 maj. Ni är härmed välkomna att delta. 90 km värmländsk skog och trevligt sällskap. Jag skulle tro att vi blir ett gäng så sen när det börjar dra ihop sig så får ni gärna berätta om ni ska med så att jag kan förvaran värmlandstrafik att vi kommer vara en hel del som vill ha med oss cyklar på hagforsbussen. Min mor och far har redan erbjudit sig att vara följebil som åker bredvid. Om man inte är sugen på att åka hela vägen så skulle man ju kunna möta upp efter en tid. Forshaga ligger bra till och därifrån är det bara 20 km ner till karlstad. Där kan jag erbjuda linssoppa och nybakat bröd för alla.
Får nog styra upp ett fecebookevent kring det här. Vi lever ju trotts allt i the brave new world.
I morgon ska jag träffa en man som gillar att cykla. Han gillar att cykla så mycket att han till ock med gillar det mer än jag gör. Jag skriver mer om vårt möte i morgon kväll.
Frid!
Var nu rädd om dig så du inte bryter nått ben innan du ska åka! Vore högst olämpligt att bli gipsad nu, ca två månader innan äventyret ska börja…
När vi kom till DC var det inga problem att ta tåget till NY, med cyklarna. För 15 usd fick vi cykelbiljett och en box att ta cykeln i – en jättebox som de accepterade på flyget också. Om jag minns rätt så köpte vi biljetter på plats, på järnvägsstationen. Om jag minns rätt. Personalen var ganska tillmötesgående. Billigt och bra, tyckte vi. Boxarna var så stora att vi bara behövde skruva av styret. Resten satt kvar och cyklarna rullade vi in i boxarna, som vi tejpade och blev nöjda med.
Det borde vara samma tågsystem söderut?
Vi tog också cyklarna på tåget. Och precis som Nisse säger kostade det inte alls så mycket och lådan man får är stor och rymlig. Klart det går.
Som sagt var så är det inga problem alls att ta med cykeln på tåget, Du kan rent av kanske behålla originalkartongen. Jag har för mig att cykelfrakten kostade 5 och lådan kostade 10 $. Men vi var tvugna att lämna cyklarna på stationen kvällen innan tror jag.