Uttramparen ger upp sin musikerkarriär

Jag går lite vemodigt erkänna att jag aldrig blev någon rockstjärna. Jag har redan passerat 27 och kan bara en handfull ackord på gitarren. Som vi alla vet är det en bitter framtid som väntar de rockstjärnor som överlevt att fylla 28, innan man vet ordet av så har man sålt sig till dressman. Jag har nu fattat ett inte allt för svårt beslut om att göra mig av med min gitarr. Det är en fin gitarr, en stålsträngad akustisk Fender. Jag tänkte byta bort den mot någonting som jag behöver så mycket mer. Nämligen en cykeldator. Är det någon av er som är intresserad av ett byte? Jag tänkte mig typ en sån här: http://www.naturkompaniet.se/Product/Product.aspx?id=94294

Men om någon har någonting likvärdigt så är jag öppen för förslag. Huvudsaken är att den mäter avstånd, hastighet och tid. Samt att den är någorlunda vattentät.

Mot det får man alltså en fin stålsträngad Fendergitarr som är i gott skick. Man hittar säkert en gitarr med bättre klang men ingen till priset av en cykeldator. Eftersom jag inte behöver fodralet om jag inte har något instrument att lägga där i så skickar jag med det på köpet. Fodralet har lite skavanker men instrumentet är i finfint skick.
Jag har inte haft så gott om tid för mitt uttramparprojekt den senaste veckan. Jag håller på med en grej på jobbet just nu som tar massa tid. Jag hinner med att jobba och träna innan det är dags att sova för att upprepa processen nästa dag. Detta trotts att det är helt emot mina ambitioner. En annan sak som är helt emot mina ambitioner är att jag den här veckan har köpt allt för mycket mat på olika restauranger. Jag har aldrig sagt att jag inte ska äta restaurangmat, jag har sagt att jag ska ha med mig matlåda istället för att köpa uteluncher. Men det känns ändå inget bra att stå där och känna sig besegrad med en pizza eller en falafel i magen. Anledningen till den här veckans skräpmat har varit att jag rest mycket. Jag har inte hunnit förbereda någon matlåda som står sig så länge som det har behövt och har därmed varit i fel sida av värmland utan matsäck. I början av projektet var inte det ett problem, jag stod ut med att vara hungrig och väntade tills jag kom hem, men med all träning jag gör nu så blir jag inte bara hungrig, jag blir vansinnig om jag inte får mat. Men, jag lovar bot och bättring inför kommande veckor. Jag vill tillbaka till mina ambitioner, jag gillar ju dom.

En gång i tiden köpte jag proteintillskott från ett postorderföretag. De fortsätter att skicka hem reklam till mig. Reklam som ser ut såhär:Ok, det är lätt att göra sig lustig över kroppsbyggarna och jag ska försöka att låta bli det nu. Men, det är ganska roligt att de försöker sälja kosttillskott till mig med dessa bilder. Jag är som sagt ingen muskelman. Jag är lång och senig och har ingen önskan att öka min omkrets. Därtill är det intressant va mycket skit de vill att man stoppar i sig. Kemikalier och enzymer som på olika sätt ska göra att man blir större, det står inte en rad i den lilla skriften om att man ska må bra.

Jag ska ju bli farbror igen nu när som helst. Det ska bli finfint och jag rycker till varenda gång min telefon ringer för jag håller verkligen andan nu i väntan. Man ska ha med sig presenter till den nyfödde. Det är klart att man ska. Jag håller på att virka ett litet djur som jag ska ta med, men jag vill också ge någonting som de har användning av men är hindrad av mitt köpstopp att köpa typ kläder. Är jag jättetråkig om jag köper ett presentkort på ICA eller konsum åt föräldrarna? Jag vet att det är lite präktigt men jag vet inte riktigt vad jag annars skulle hitta på.

Nu ett svettpass på KAUIF!

Ha en fin helg!

Det här inlägget postades i Livsstilsdeflation. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Uttramparen ger upp sin musikerkarriär

  1. Emilie skriver:

    Ta med matlådor! Jag ska inte önska mig NÅGOT annat till mina första besök, och jag tänker på hur lyxigt det kommer kännas att välja och vraka ur frysen när man sovit nästan inget, disken står i ett berg i köket och man har noll ork att göra något åt den, utan bara vill vara med sin bebis. att då kunna plocka fram mat som någon riktig människa lagat åt en med kärlek – jag säger bara U L T I M A T !

  2. Sibe skriver:

    Du är inte ett dugg prektig om du ger de presentkort på mat. Det är en lysande present, och de kommer med all säkerhet att få kläder från typ alla andra! En annan sak. Det lilla djuret som du virkar kommer bebisen definitivt inte att växa ur. Inte lika snabbt iaf.

  3. AC Karlsson skriver:

    Med viss erfarenhet av ett gäng med ungar tänkter jag skriva samma kommentar som Emilie redan hade gjort. Laga några goda middagar och ta med. Det kommer att uppskattas en kaotisk dag. Det är lyx med en färdigt middag i frysen när man har småbarn.

  4. Philip skriver:

    Hej Emil.
    Ang. cykeldator. Har du tänkt att använda väskor fram eller på styret där det finns risk att datorn inte har direktkontakt med sändaren så finns det risk att du får signalstörningar om du köper knog’en, den är trådlös. Å andra sidan så gick sladden till min cykeldator av i Utah, men vi hittade en ny i Colorado. Som tur var så hade bror en dator som var hel under avbrottet. Det jag vill förespråka är alltså en cykeldator med extra stark sladd.

    • uttramparen skriver:

      Det där är bra att tänka på. Jag kommer förmodligen inte ha så mycket mer än min kärra. Kanske en liten väska på styret. Men jag ska tänka på det där.

  5. Sofia skriver:

    Hade jag en cykeldator skulle jag byta den omedelbart och bums mot din gitarr!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>