Svampjakt på Uttramparens vis

Att plocka svamp har på senare tid blivit ett av Uttramparens största intressen. Det har en hel del gemensamt med cyklandet. Envisheten belönas, det ger gott om tid åt egna tankar och det är lätt att bli lite beroende. Jag ska här beskriva hur Svampjakten går till enligt Svampsensei Emil-san.

För det första, lämna kvar telefon, mp3-spelare och gpsen hemma. Det här är en ritual där du är utelämnad åt skogens ljud och din egna tankar. Den enda utrustningen du i själva verket behöver är ett par bra kängor. Själv använder jag ett par Lundhags om jag ska modeblogga lite, de är verkligen ett av mitt livs bästa investeringar.  Med bra kängor på fötterna är det sen bara ”to walk into the wild” för egen del brukar the wild innebära elljusspårethär precis bakom huset. Det är här det ödmjuka överlämnandet åt svamparna börjar. Det är nämligen så att svampen enbart visar sig för den som är lite vilse och väldigt envis. Jag brukar bara gå, gå tills jag tappat riktning. När jag känner av att jag inte riktigt vet åt vilket håll som är hem brukar de första svamparna visa sig. Då en av de första reglerna enligt Svampsensei Emil-san är att inte ha med sig en telefon och jag enbart använder kameran i min telefon kunde jag inte ta några bilder i skogen. Men så fort man har fått syn på den första svampen är det precis som om fler materialiseras framför ögonen på en. Man kan ha gått i flera kilometer utan att ha sett en enda svamp men så fort man mött sin första ser man svamp överallt. Gå nu ödmjukt fram, plocka inte de minsta, och be om ursäkt om du råkar trampa på några så kommer svampen att fortsätta visa sig.

Jag vill här utfästa något av en varning. Svamp kan vara lite som sirenerna som Odysseus möter på sin båtfärd. Svampen ropar och lockar, det är allt för lätt att glömma både tid och rum och bli helt uppslukad av här och nu.

Jag fick med mig såhär mycket svamp idag.

Nu har den stolte jägaren fått visa sina troféer och ska i kväll bjuda in sina närmaste på det enklaste och kanske godaste som finns, stekt svamp på nybakat bröd. En hel del saker kan man inte köpa här i livet.

Det här inlägget postades i Livsstilsdeflation. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Svampjakt på Uttramparens vis

  1. Ankan skriver:

    Jag är full av respekt. Själv är jag svampblind på höger öga och ser skevt på det vänstra så jag måste ha ledar-människa med ut i skogen om jag ska få något med hem. Men jag misströstar inte, har kommit på att jag kan bli svamp-caddy, ett yrke gott nog som något, och ta betalt i svamp, kram från Annika och Ari

    • uttramparen skriver:

      Om ni skulle råka ha vägarna förbi Karlstad i kväll så lovar jag att det finns både svamp och bröd så att det räcker till er båda!

  2. uttramparen skriver:

    Med mina kängor kan iserna smälta och havsnivån stiga med i alla fall 30 cm innan jag blir blöt om fötterna, det finns en viss förtröstan i detta faktum.

  3. Jonas storebror Mörk skriver:

    Åhå Svampar som smälter i en panna, kan tro att det luktar barndom från Svartå skogarnas mörkaste vrår. I dag har Signe och jag varit på cykel utflykt till tandläkaren. den underbara ungen skrek av fröjd när höst vinden tog tag i hennes hår och fyllde min pakethållare med liv. Alla borde Cykla runt med en tok glada tvååring minst en timme om dagen, då skulle Det nog inte finnas så många gnälliga Sverige demokrater här i världen. Älskar dig in till Det vildaste.

    • uttramparen skriver:

      En av många anledningar till att jag bestämt mig för att ge mig ut på äventyr är för att ha bra historier att berätta för Signe!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>